Är jag bara barnslig eller bor det en uråldrig kämpe i mig som pockar på att komma fram.

Ibland är det skönt att känna sig mänsklig, men det kan också vara krävande. Gårdagens vila, för att låta kroppen återhämta sig, var riktigt jobbig. Det kändes som om jag var tillbaka på nollstadiet, och även fast jag visste att jag gjort bra ifrån mig, var det omöjligt att bli av med mitt dåliga samvete. Dagar som denna gäller det verkligen att stålsätta sig och ta vilan på allvar. Skadorna kommer fort om man neglegerar vilan.
Det kan ju verka som om ovanstående inlägg är överflödigt, med tanke på min låga nivå på träning. Men skadorna kommer minst lika enkelt till motionärer som elitidrottare, så ta din egen nivå av träning på lika stort allvar.
Jag har nu börjat ta uppföljningskosten på allvar, direkt efter löppass/träning är det recoverydrink som gäller och sedan en proteinrik måltid inom en timme. Det är en del av komplementen till vilan för att kroppen skall ha en chans att bygga upp och laga muskelcellerna som tagit stryk.

Morgonen började idag med en mils löpning i lugnt tempo, vilket jag tycker kan vara det mest mentalt krävande. Jag vet inte om jag är barnslig eller har bra tävlingsinstinkt, men jag hatar att bli omsprungen. Det värsta är att man hamnar i ett så smalt tänkande om hur mycket bättre man egentligen är en den personen som precis passerade, och att jag själv faktiskt har en "lugnt tempo" dag. Så jävla töntigt, men jag kommer inte ifrån det. Självklart hände det idag. Jag hade varit ute ungefär 25 minuter och blev passerad av en fem-tio år äldre man. Direkt började min hjärna tänka - om han bara visste hur snabbt jag skulle kunna springa och hur svårt han skulle ha att följa mitt tempo, om bara jag hade haft en maxdag. Dessutom genade fanskapet och snikade in på vägen - eller var det bara hans löprunda som var annorlunda?
Jag höll mig i skinnet denna morgon och brukar väl vanligtvis inte heller falla för detta tryck. Om sanningen skall fram så blir jag sällan omsprungen, men när det väl händer tär det på psyket att hålla sitt egna tempo. Det är så lätt att glömma bort att det endast är mig själv jag tävlar emot.

Det sista jag skrev är ju egentligen sån jävla bullshit. Jag tävlar mot allt och alla, och det är jag ensam mot resten av världen - utmana mig i spåret, så springer jag tills jag dör, men förlora det ska jag inte.

Suunto T6 logg, Datum: 23 Maj, Tid: 06:41 - 07:31, Duration: 00:50:10 Aktivitet: Löpning, Längd: 9,8 km, Förbränning: 652 kcal, Medelhastighet: 12 km/h, Maxpuls: 169, Medelpuls: 154, Träningseffekt: 5, EPOC: 191 ml/kg.